Stol nr 9 – John Landquist

För den sista helt manliga stolen hade Lotten von Kraemer designerat sitt samfunds yngste ledamot, John Landquist (1881–1974). Han hade disputerat i filosofi 1908 på en avhandling om viljan. Den värderades lågt vid Uppsalafakulteten, vilket stängde den akademiska vägen för honom i nästan 30 år. I stället blev han en utomordentligt produktiv kritiker och kulturskribent. Han hörde till de första i Sverige, som sökte tillämpa Freuds psykoanalys vid studiet av litterära verk, som framgår av hans Frödingbok 1916 och det betydelsefulla arbetet Människokunskap 1920. John Landquist hade en otrolig arbetskapacitet, vilket inte minst Samfundet De Nio drog nytta av. Han tilldelades ansvaret för att ge ut Lotten von Kraemers Samlade Skrifter, ett arbete som han inledde med att skriva en nästan 200 sidor lång biografi. Han efterträdde Göran Björkman som sekreterare 1924 och skötte uppdraget till 1936, då han flyttade till Lund som professor i pedagogik och psykologi. Han kvarstod som ledamot ända till 1969, då han blivit alltför döv för att kunna delta i några diskussioner längre. Han är den ledamot, som har tjänat Samfundet allra längst och ännu vid hög ålder bevarat en beundransvärd ambition att följa med den unga litteraturen.