Samfundet De Nio

Sedan 2003 ger Samfundet en gång om året ut Litterär kalender. Den rymmer essäer, lyrik, prosa och bildmaterial – och varje år en lång intervju med den senaste mottagaren av Samfundets Stora pris.

Läs mer

arrow_down

Litterär kalender 2020

Samfundet De Nios litterära kalender 2020 inleds med ett block essäer som kretsar kring människans seende, hennes blick, och dokumentation av vad hon ser. Redaktionen har inspirerats av Ola Larsmo, som tilldelats Samfundets Stora pris, och vars intresse för historia och dokumentär prosa visualiserat det förflutna i essäns och romanens form. Vilka dokumentära strategier eller metoder kan tillämpas inom litteraturen? Vad säger våra litterära former om vår verklighetsuppfattning? Maja Hagerman reflekterar i sin essä ”Ansikten i ett arkiv” över dokumentärt berättande, och vägleder läsaren genom en hundra år gammal porträttsamling som väcker komplicerade ideologiska frågeställningar till liv. Olof Åkerlund undrar hur vår blick på världen och oss själva förändrats genom historien. Står vi just nu vid ett vägskäl där blicken är på väg att byta riktning, på samma dramatiska sätt som den gjorde under renässansen? Matilda Södergran skriver om sina erfarenheter av hypnagoga tillstånd i sömnens gränsland, och om hur dessa visuella upplevelser kan omsättas i poetisk aktivitet. Till denna bildvärld ansluter Marit Furns essä, som handlar om drömmarnas konstnärliga betydelse och värde för det vakna samhället.

Efter temablocket följer essäer i skilda ämnen. Anneli Jordahl återvänder till Helsingfors, en stad hon rest till i decennier och som bidragit till att forma henne som läsare och författare. Sara Abdollahi mediterar över sitt ensamhetsbehov och ser likheter och skillnader när hon möter litteraturens flanörer. I en självprövande essä skildrar Andrea Lundgren litteraturen som ett slags substitut för religion. Magnus Bergh skriver om Peter Weiss, Motståndets estetik och kubismens betydelse för romantrilogin. I Peter Ejewalls text ges en ingång till jungfrumotivet hos Gunnar Ekelöf, och med hjälp av Samfundet De Nios arkiv har Johan Svedjedal studerat kontakterna mellan Harry Martinson och Samfundet. I essän ”Korna och begäret” undersöker Amelie Björck förhållandet mellan kor och de människor som lever nära dessa djur, och hur det framställs i litteraturen.

Kalendern innehåller som vanligt även skönlitterära bidrag. Tillsammans med Tore Janson har Gunnar Harding tolkat dikter av Sulpicia – en av de få kvinnor från antiken som talar direkt till oss genom sina dikter. Men här finns även nyskriven poesi av Jonas Ellerström, Kristofer Folkhammar, Per Helge och Kerro Holmberg; prosa av Gunnar Nirstedt och Niklas Rådström. I stycket ”Tillfälligt möte i Bad Nauheim” låter Lars Kleberg den danske läkaren Niels Finsen samtala med Anton Tjechov.

Samfundet De Nios Stora pris 2019 tilldelades Ola Larsmo med motiveringen ”För ett författarskap buret av sanningslidelse, gestaltningskraft och rättvisepatos”. Kalendern avslutas med ett samtal mellan pristagaren och Madeleine Gustafsson. Under rubriken ” ’Dessa tomma fläckar i historien – så snart man hittar en vet man att där finns en stark berättelse’ ” diskuterar de historiemedvetande, skapande och minnesarbete.

Till årets kalender har Samfundet bjudit in konstnären Marja-Leena Sillanpää för att i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson skapa kalenderns omslag. Även flera av inlagans illustrationer bär Sillanpääs signatur.

Under slutfasen av arbetet med den här kalendern nåddes redaktionen av det sorgliga beskedet om Inge Jonssons bortgång. Kerstin Ekman har tecknat det vänporträtt av honom som vid beskedet redan förelåg i ombrutet korrektur.

Litterär kalender 2019

2019 års kalender inleds med ett temablock titulerat ”Tingens poesi”, inspirerat av Gunnar D Hansson, som tilldelades Samfundets Stora pris 2018. Jonas Ellerström inleder blocket med en reflektion med avstamp hos tecknaren, uppfinnaren och författaren Mark Sylwan. Därefter följer några essäer, av Lotta Lotass, Rolf Aggestam, Anette Masui, Gertrud Hellbrand, Aase Berg och Bengt af Klintberg, om bland annat skillnaden mellan en planka och en bräda, om wabi-sabi, om betydelsen av framstående kitsch och om ungdomens slanguttryck.

Efter temablocket följer essäer i skilda ämnen: Niklas Rådström om hur Beethovens tilltagande dövhet påverkade hans relation till tiden, Inge Jonsson om 1700-talets kulturella återhämtning mot seklets slut, Anna Williams om Lotten von Kræmers dramer, Erik Andersson om Stig Claessons roman Vem älskar Yngve Frej? och Fredrik Sjöberg kring ett oväntat besök av en vägstekel.

Två av kalenderns essäer har sin utgångspunkt i litterära klassiker: Tatjana Brandt skriver om Dostojevskiljs Dubbelgångaren och Emi-Simone Zawall om Prousts hushållerska Céleste.

Kalenderns skönlitterära bidrag består av Gunnar Hardings tolkningar av några dikter av Shelley, poesi av Jila Mossaed, Eva Runefelt och Jenny Tunedal, prosa av Steve Sem-Sandberg samt ett bidrag av John Swedenmark om Erik Blombergs dikter.

Kalendern avslutas med ett samtal mellan 2018 års mottagare av Stora priset, Gunnar D Hansson, och Ulrika Knutson.

Litterär kalender 2018

Niklas Rådström inleder 2018 års kalender med en essä om autenticitet i konsten. Där ställs frågor som är gemensamma för skapandets olika uttrycksformer. Frågorna följer med in i flera av kalenderns övriga bidrag. Det gäller inte minst Lars Hermanssons essä om litteratur och politik. Spår av dessa frågor finns även hos andra medverkande: Sara Gordan inleder en dialog med Ola Julén och Birgitta Trotzig; Jonas Ellerström skriver med stöd hos Vilhelm Ekelund om konstnären Inga Lovén; Magnus Bergh om poeten Filippa Rolfs kontakter med Véra och Vladimir Nabokov och om översättningen som en gränsgångare mellan ryskan, engelskan och svenskan. Helena Granström undersöker gränslandet mellan människa och maskin. Och Jenny Högström skriver om den svårdragna gränsen mellan fantasi och verklighet i den erotiska litteratur som oavbrutet skapas i olika forum på internet.

Läs mer

arrow_down