Stol nr 7 – Göran Björkman

Till innehavare av stol nr 7, tillika ständig sekreterare, hade Lotten von Kraemer kallat Göran Björkman (1860–1923). Efter studier i romanska språk i Uppsala, avslutade med en avhandling om en portugisisk lyriker, valde han ämbetsbanan för brödfödans skull men gjorde sig ett aktat namn som översättare. Han tilldelades det Letterstedtska översättarpriset av Kungl. Vetenskapsakademien 1896. Han sade sig ha lärt känna Lotten von Kraemer ungefär 15 år innan hon gick bort i sitt vittnesmål vid arvsprocessen. Det är en välskriven och klokt balanserad text, som inte döljer hennes besynnerligheter men betraktar dem som orsakade av hennes svåra dövhet. Han hyste varm sympati för den ensamma gamla kvinnan, och i Samfundet utvecklade han nästan en storsigillbevarares trohet mot hennes idealistiska vision. Det framgick av hans skarpa kritik mot förlikningen med släktingarna och hans intransigenta attityd mot att låta Anna Maria Roos och Selma Lagerlöf utträda 1918. I sina prisförslag fäste han endast avseende vid den litterära kvaliteten och avfärdade alla hänsyn till ekonomiska behov. Sammantaget är hans medverkan vid uppbyggandet av Samfundet värd respekt, och trots att han gick bort redan 1923 kom hans idéer att påverka dess fortlevnad långt fram i tiden.