Samfundet De Nio

Sedan 2003 ger Samfundet en gång om året ut Litterär kalender. Den rymmer essäer, lyrik, prosa och bildmaterial – och varje år en lång intervju med den senaste mottagaren av Samfundets Stora pris.

Läs mer

arrow_down

Litterär kalender 2019

2019 års kalender inleds med ett temablock titulerat ”Tingens poesi”, inspirerat av Gunnar D Hansson, som tilldelades Samfundets Stora pris 2018. Jonas Ellerström inleder blocket med en reflektion med avstamp hos tecknaren, uppfinnaren och författaren Mark Sylwan. Därefter följer några essäer, av Lotta Lotass, Rolf Aggestam, Anette Masui, Gertrud Hellbrand, Aase Berg och Bengt af Klintberg, om bland annat skillnaden mellan en planka och en bräda, om wabi-sabi, om betydelsen av framstående kitsch och om ungdomens slanguttryck.

Efter temablocket följer essäer i skilda ämnen: Niklas Rådström om hur Beethovens tilltagande dövhet påverkade hans relation till tiden, Inge Jonsson om 1700-talets kulturella återhämtning mot seklets slut, Anna Williams om Lotten von Kræmers dramer, Erik Andersson om Stig Claessons roman Vem älskar Yngve Frej? och Fredrik Sjöberg kring ett oväntat besök av en vägstekel.

Två av kalenderns essäer har sin utgångspunkt i litterära klassiker: Tatjana Brandt skriver om Dostojevskiljs Dubbelgångaren och Emi-Simone Zawall om Prousts hushållerska Céleste.

Kalenderns skönlitterära bidrag består av Gunnar Hardings tolkningar av några dikter av Shelley, poesi av Jila Mossaed, Eva Runefelt och Jenny Tunedal, prosa av Steve Sem-Sandberg samt ett bidrag av John Swedenmark om Erik Blombergs dikter.

Kalendern avslutas med ett samtal mellan 2018 års mottagare av Stora priset, Gunnar D Hansson, och Ulrika Knutson.

Litterär kalender 2018

Niklas Rådström inleder 2018 års kalender med en essä om autenticitet i konsten. Där ställs frågor som är gemensamma för skapandets olika uttrycksformer. Frågorna följer med in i flera av kalenderns övriga bidrag. Det gäller inte minst Lars Hermanssons essä om litteratur och politik. Spår av dessa frågor finns även hos andra medverkande: Sara Gordan inleder en dialog med Ola Julén och Birgitta Trotzig; Jonas Ellerström skriver med stöd hos Vilhelm Ekelund om konstnären Inga Lovén; Magnus Bergh om poeten Filippa Rolfs kontakter med Véra och Vladimir Nabokov och om översättningen som en gränsgångare mellan ryskan, engelskan och svenskan. Helena Granström undersöker gränslandet mellan människa och maskin. Och Jenny Högström skriver om den svårdragna gränsen mellan fantasi och verklighet i den erotiska litteratur som oavbrutet skapas i olika forum på internet.

Läs mer

arrow_down

Litterär kalender 2017

Negar Naseh inleder kalendern med en text om minnen som väcks till liv av några super-8-filmer från barndomen. I två essäer fortsätter och fördjupar Helga Krook sitt berättarexperiment från doktorsavhandlingen i litterär gestaltning. Ola Larsmo försvarar i sin essä dokumentärromanen som konstform och kunskapskälla. Under arbetet med sin roman De utvalda förde Steve Sem-Sandberg anteckningar i vad han kallar ”Materialbok”. I kalendern publiceras några av dessa anteckningar.

Läs mer

arrow_down