Samfundet De Nio

Sedan 2003 ger Samfundet en gång om året ut Litterär kalender. Den rymmer essäer, lyrik, prosa och bildmaterial – och varje år en lång intervju med den senaste mottagaren av Samfundets Stora pris.

Läs mer

arrow_down

Litterär kalender 2026

När Samfundet De Nio instiftades 1913 låg första världskrigets utbrott bara något år in i framtiden. En av de samtidsfrågor von Kræmer engagerade sig i var fredsfrågan, och redaktionen för årets kalender har i hennes efterföljd beställt några texter som kretsar kring det pågående kriget i Ukraina. Mikael Nydahl och Maja Thrane skriver om sina erfarenheter från en resa i Ukraina. Nils Håkanson skriver om vår kulturhistoriska blindhet i fallet Ukraina. Niklas Rådströms artikel i Dagens Nyheter i januari 2026, om Sveriges nuvarande utvisningspolitik, publiceras på nytt i kalendern med en kommentar om den diskussion som följde på artikeln. Jonas Ellerströms essä handlar om värnplikt och vapenvägran utifrån ett personligt perspektiv.

Två essäer om översättning är signerade Marie Lundquist resp. Isabella Nilsson. Vidare skriver Anders Herdevall Rydell om Izaak Waltons 1600-talsklassiker Den fulländade fiskaren, Simon Sorgenfrei reflekterar kring begreppet ”människa” i sällskap med Eric Hermelin, Petra Söderlund har läst Georg Brandes brev till Lotten von Kræmer och Anna Ringberg skildrar sina upplevelser under en daggmaskkonferens i Kina. Inger Edelfeldt bidrar med dikter och egna bilder och Erik Bergqvist med självbiografiskt anlagda prosabetraktelser.

Samfundet De Nios Stora pris 2025 tilldelades Ingela Strandberg och Eva-Stina Byggmästar. Motiveringarna lyder som följer:

Ingela Strandberg: ”Med en vild, existentiell kraft rör sig Ingela Strandberg genom djurens och människornas liv på jorden. På ett sällsamt vis kastar hennes poesi ett ömsint och avslöjande ljus över oss alla.”

Eva-Stina Byggmästar: ”För ett rikt lyriskt författarskap med originell lekfullhet i botten, överlagrad med barrskogskänsla, intensiv kärleksupplevelse och zenartad stillsam vishet.”

I kalendern publiceras en svit nyskrivna dikter av Byggmästar. Emma Karinsdotter skriver i anslutning till dessa om sin ungdoms läsning av hennes författarskap. Och slutligen skriver kalenderns redaktör, Magnus Halldin, om möten med Strandberg där de samtalat om skrivande, hembygd och inspiration.

Idun Baltzersen har tillsammans med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson skapa kalenderns omslag. Även flera av inlagans bilder bär Baltzersens signatur.

Litterär kalender 2025

Som vanligt är det en mångfald ämnen som samsas i årets kalender, vilken Burcu Sahin inleder med en text om sömn och motstånd. Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson har gjort översättningar utifrån fynd på 1800-talet av en mängd papyrer i Oxyrhynchos, där det dagliga livet nedtecknats. De har samarbetat med konstnären Karl Dunér, som har gjort de vackra bilder som presenteras invid översättningarna i denna kalender.

Mats Almegård skriver om Judith Schalansky, och Kristina Hagström-Ståhl har rest till Bibliothèque Nationale Richelieu i Paris för att fördjupa sig i Charlotte Delbos liv och författarskap. Hélène Bessette är en annan fransk författare, och ämne för en essä av Emet Brulin. John Swedenmark har studerat radbrytningens konst i några till engelska översatta dikter av Lars Norén.

Kalendern innehåller även prosa av Sara Gordan och Linda Örtenblad, samt dikter av Gunnar Harding och D.H. Lawrence, de senare i översättning av Kristoffer Leandoer, som även skrivit en essä om Lawrence. I gränslandet mellan poesi och prosa skriver Clara Diesen och Malena Forsare.

Johan Svedjedal skriver om Lars Forssell, 1969 års mottagare av Samfundets Stora pris. Anna Williams har fördjupat sig i Lotten von Kræmer och fredsfrågan och Elisabeth Mansén om Adelaide von Hauswolffs tid i exil. En memoar får läsaren i Ricki Neumans ”Morfar och jag”. Ytterligare en när Per Wästberg berättar om sitt tidiga engagemang i Amnesty. Jonas Ellerström reflekterar i korta prosastycken över drömmar, goda som onda. Torbjörn Elensky bjuder under rubriken ”Nästa steg mot evigheten” på några dråpliga tablåer ur livet.

Kalendern brukar ofta ha med essäer om andra konstarter än litteraturen. I år skriver Jörgen Lind om Gustav Mahler, och Marie Lundquist om den finska fotografen Pentti Sammallahti. Julia Ravanis skriver om skillnaderna, men också likheterna, mellan naturvetenskapen och litteraturen, Gabriella Håkansson om en gästande biätare i 1800-talets Skåne och Sanna Samuelsson frågar sig vad pastoralen har för status i den samtida litteraturen.

*

Samfundet De Nios Stora pris 2024 tilldelades Göran Greider med motiveringen ”För ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Kalendern avslutas med ett samtal mellan Greider och Yukiko Duke om Greiders liv och författarskap.

*

Samfundet har bjudit in konstnären Jens Fänge för att tillsammans med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson skapa kalenderns omslag. Även flera av inlagans illustrationer bär Fänges signatur.

Litterär kalender 2024

Flera av essäerna i årets kalender utgörs av litterära porträtt: Peter Fröberg Idling om Peder Sjögren. Sara Mannheimer om Frans Kafka. Daniela Floman om tidigare opublicerade manuskript av Willy Kyrklund.

Litteraturhistoriska perspektiv öppnar sig i Jonas Ellerströms essä om Carl Jonas Love Almqvist, så även hos Olle Thörnvall, som skriver om Charles Baudelaire. Johan Svedjedal har studerat hur vintern framställs hos Gustaf Fröding, och Turhan Kaya-oglu skriver om vänskapen mellan fotografen Lütfi Özkök och den franske poeten René Char.

Den medeltida sagohjälten Grisilla och framställningen av hennes liv i litteratur, konst och musik är ämne för Claes Wahlins essä. Magnus Bergh skriver om Birger Sjöberg och Maria Küchen har samlat intryck från en resa till Yttre Hebriderna. Marit Furn visar hur det ur ett felslaget försök att skriva en historisk roman kan stiga en skarp och dråplig text.

Jan Stolpe har översatt ett stycke om Prometheus, skrivet av den grekiske satirikern Lukianos.

Med dikter och prosastycken bidrar Elisabeth Hjorth, Kennet Klemets, Malin Nord, Mickaela Persson, Niklas Rådström, Sogand Sasanpour och Steve Sem-Sandberg.

I årets antologi finns ett block med dikter tillkomna under mycket svåra omständigheter. När koncentrationslägret Theresienstadt tömdes 1945 fann man hundratals dikter och anteckningar som skrivits av barn och ungdomar. Ett antal av dikterna publicerades på engelska och Marianne Eyre har gjort ett knippe översättningar till svenska av dessa.

Samfundet De Nios Stora pris 2023 tilldelades Barbro Lindgren med motiveringen ”För hennes otämjda och hisnande litterära gärning för alla åldrar”. Kalendern avslutas med ett porträtt av pristagaren, signerat Madeleine Gustafsson, som under rubriken ”Det svåra enkla” återger ett besök hos Lindgren i byn Glömminge på Öland.

Samfundet har bjudit in konstnären Eva Mossing Larsen för att tillsammans med vår formgivare Elsa Wohlfahrt Larsson skapa kalenderns omslag. Även flera av inlagans illustrationer bär Mossing Larsens signatur.

Formgivare har varit Elsa Wohlfahrt Larsson, korrekturläsare Annika
Hultman Löfvendahl och bildredaktör Martina Mälarstedt.