Litterär kalender 2025

Som vanligt är det en mångfald ämnen som samsas i årets kalender, vilken Burcu Sahin inleder med en text om sömn och motstånd. Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson har gjort översättningar utifrån fynd på 1800-talet av en mängd papyrer i Oxyrhynchos, där det dagliga livet nedtecknats. De har samarbetat med konstnären Karl Dunér, som har gjort de vackra bilder som presenteras invid översättningarna i denna kalender.

Mats Almegård skriver om Judith Schalansky, och Kristina Hagström-Ståhl har rest till Bibliothèque Nationale Richelieu i Paris för att fördjupa sig i Charlotte Delbos liv och författarskap. Hélène Bessette är en annan fransk författare, och ämne för en essä av Emet Brulin. John Swedenmark har studerat radbrytningens konst i några till engelska översatta dikter av Lars Norén.

Kalendern innehåller även prosa av Sara Gordan och Linda Örtenblad, samt dikter av Gunnar Harding och D.H. Lawrence, de senare i översättning av Kristoffer Leandoer, som även skrivit en essä om Lawrence. I gränslandet mellan poesi och prosa skriver Clara Diesen och Malena Forsare.

Johan Svedjedal skriver om Lars Forssell, 1969 års mottagare av Samfundets Stora pris. Anna Williams har fördjupat sig i Lotten von Kræmer och fredsfrågan och Elisabeth Mansén om Adelaide von Hauswolffs tid i exil. En memoar får läsaren i Ricki Neumans ”Morfar och jag”. Ytterligare en när Per Wästberg berättar om sitt tidiga engagemang i Amnesty. Jonas Ellerström reflekterar i korta prosastycken över drömmar, goda som onda. Torbjörn Elensky bjuder under rubriken ”Nästa steg mot evigheten” på några dråpliga tablåer ur livet.

Kalendern brukar ofta ha med essäer om andra konstarter än litteraturen. I år skriver Jörgen Lind om Gustav Mahler, och Marie Lundquist om den finska fotografen Pentti Sammallahti. Julia Ravanis skriver om skillnaderna, men också likheterna, mellan naturvetenskapen och litteraturen, Gabriella Håkansson om en gästande biätare i 1800-talets Skåne och Sanna Samuelsson frågar sig vad pastoralen har för status i den samtida litteraturen.

*

Samfundet De Nios Stora pris 2024 tilldelades Göran Greider med motiveringen ”För ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”. Kalendern avslutas med ett samtal mellan Greider och Yukiko Duke om Greiders liv och författarskap.

*

Samfundet har bjudit in konstnären Jens Fänge för att tillsammans med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson skapa kalenderns omslag. Även flera av inlagans illustrationer bär Fänges signatur.